Söndag morgon
God morgon alla.
Jag har nu varit dålig på att skriva under 2 dagar, men först var jag lite upphetsad och glad över att min dotter vann biljetterna till melodifestivalen, så det blev en hel del samtal. Lite fjantig är jag nog, men jag satt som limmad framför melodifestivalen, försökte se Emma i publiken, och blev nästan tårögd när jag föreställde mig känslan av att sitta i publiken och vara en del av stämningen.
I förra veckan gjkorde jag en rejäl omställning av mina matvanor. Delvis för att jag för mina leders skull skulle behöva gå ner några kilon, och delvis för att bli lite piggare. Problemet är att grönsaker är så fruktansvärt dyrt. Men jag har letat efter bra ställen att handla och just nu har Lidl en drive där dom sänkt priset på grönsaker motsvarande momsen = 12%.
Det har faktiskt gått riktigt bra, och igår lyckades jag gå på en lite längre promenad. På grund av diskbråck och en dålig höft, har promenader och träning i alla former varit i princip omöjligt. Men jag är envis, och jag lyckades gå en väg där det inte är så mycket rak asfalt, och det fungerade... även om jag hade mer ont på kvällen.
Idag tänkte jag testa att simma. Problemet med att simma är att man inte känner när man fått nog, smärtan kommer senare. Så jag ska försöka ta det lugnt. Om jag börjar med 500 meter idag, så borde det kunna ge en bra vägledning om det är nog, eller om jag kan öka lite.
Även idag skiner solen, och jag har flera gånger suttit ute i solen och druckit kaffe under helgen. Men den som har mest vårkänslor är nog Tilda (katten) hon rusar fram som skjuten ur en kanon, och när hon är ute så rusar hon upp och ner från träden i en rasande fart.
Ja... nu vill vi verligen ha lite vår.
Melodifestival tävling!
Gizmolina har en tävling nu där man kan vinna två biljetter till melodifestival finalen nu på lördag.
♥ För att vara med i tävlingen gör du följande: ♥
Gå till Gizmolinas underbara sida för information
Länk till denna tävling (http://gizmolinas.blogg.se/2010/march/tavling-vinn-biljetter-till-finalen-i-melodi.html) och till Svenska Spel Schlager-Bingo (<a href=”https://svenskaspel.se/p4.aspx?pageid=30”>Svenska Spel Schlager-Bingo</a>)
J
Jag vill gärna delta i denna tävling, men inte för mig, utan för min fantastiska dotter och hennes sambo. Emma har alltid varit en riktig fighter, även om det inte syns på henne. Hon har genomgått massor, och alltid försöker hon leta fram det positiva i allt, hur tungt det än är. Hon och hennes sambo har haft en jobbig vinter med flytt m.m. men trots detta har dom hela tiden funnits där för sina mammor och sina syskon. När det kändes som om livet skulle rasa för mig, så bjöd hon och hennes bror upp mig för ge mig lite kärlek och distans till problemen. Genom sin blogg så uppmuntrar hon andra varje dag genom sin positiva livssyn, hon är precis likadan i verkliga livet. Finns där alltid för alla. I alla år har hon suttit som limmad framför melodifestivalen... utom en lördag under flytten då tv´n inte fungerade.
Dessa två fantastiska småbarnsföräldrar, borde verkligen få chansen att komma iväg och få se detta otroliga, Live.
sura katter
Jag är kattvakt åt en 15 år gammal, mycket vacker långhårig katt, och så har jag ju min egen 3 åriga kattfröken.
Min Tilda, är en riktig liten knubbis. Hon är en mycket stark personlighet, kelig, go, glad, lekfull m.m. och allt sker på hennes vilkor. Hon ligger gärna bredvid mig i soffan eller sängen och är mycket kelig... men vägrar sitta i knät, det ska vara bredvid.
Gam gubben är också otroligt kelig men ligger gärna i knät eller på tidningen eller datorn, och med tanke på hans ålder är han också betydligt lugnare än Tilda.
jag har nu varit kattvakt åt gam gubben i 3 månader, och häromdagen upptäckte jag att han blivit väldigt mager. Han verkar äta bra och har samma tillgång till mat som Tilda, hon är bra rund, och han mager.
Så jag bestämde mig för att det är dags att avmaska dom igen.
Men har ni någon gång försökt få i en katt avmaskningsmedel? Det är INTE lätt. Jag fick ett tips att man skulle kladda ut det flytande avmaskningsmedlet på kattens tassar, så slickar dom i sig det för att bli rena.
Sagt och gjort... sprutade ut medlet på en tallrik och kladdade det på katternas tassar. OJ vilken fart det blev här. Dom sprang runt och skakade sina tassar, så jag hade avmaskningsmedel överallt, och för att inte tala om hur sura dom blev.
Nåja... de sista dagarna har dom fått rå köttfärs och ägggula också... så när dom får det lite senare, så blir dom säkert glada på mig igen. Hoppas jag! :-)
Tilda! Kolla hur hon blänger på mig, fortfarande med avmaskningsmedel på tassarna.
House
Så, nu ska jag åter sjunka ner i soffan och nuta av en dryg läkare, med en nyttig smoothie i min hand.
natti, natti allihop.
Pengar, pengar, pengar
Idag lyckades jag hitta kanonbillig kyckling, 1 kg för 18.90. Kycklingen står nu i ugnen, och kommer att räcka till 2 middagar och minst 1 lunch. Idag blir det kycklingpastasallad till middag, med tillbehören, så går dagens middag på ca 15 kr. God och nyttig och billig.
Rätt otroligt egentligen, men jag lyckades faktiskt ordna 2 middagar och 1-2 luncher för ca. 50 kr
Annars har det varit en rätt jobbig dag. Sov fruktansvärt dåligt inatt, mycket tankar... och är därmed hemskt trött idag, vilket inte är bra när man ska sitta och jobba med papper och siffror.
Ska ta med mig kaffemuggen ut och söka lite energi från solen.
tänt ett ljus!
Sedan tröttnade jag på datakrångel, och fick formatera om datorn med hjärtat i halsgropen... var det rätt office program jag hade, eller skulle jag nu få problem med bokföringen. Men även det gick bra... tror jag.
Så ringde Suss, min allra bästa vän och nu har jag tänt ett ljus för henne och ber er alla hålla tummar och tår för att hennes otur äntligen börjar vända.
Älskade Suss... den bästa vän man kan ha, jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att det ska gå så som du hoppas! Ingen är värd det mer än du!!!
Väntar nu på att klockan ska bli 21.00 så vi äntligen kan få se lite nya avsnitt av 2 1/2 män.
Vem ska trösta knyttet?
En ny blank vecka ligger framför oss, och jag hoppas den kommer att bli kanon bra för er alla.
Jag satt och läste lite olika bloggar för en stund sedan, och det var en framför allt som gick rakt in i mitt hjärta. Det handlade om hur vi människor ibland beter oss väldigt ologiskt efter en katastrof i livet.
Vid en olycka, eller vid ett plötsligt, oväntat dödsfall, så handlar man inte alltid realistiskt eller logiskt. Detta är inte så underligt. Det kaos som dödsfallet innebär, skapar ofta ett kaos i vårt inre. Något ofattbart och något vi inte kan styra eller ändra har hänt. Detta är en situation vi inte kan styra över eller ändra. Det som hänt är ett faktum, frågan är bara hur vi ska/kan hantera det som hänt.
Förhoppningsvis finns det bra personer runt omkring, vårdpersonal exempelvis, som kan ta och hantera den första chocken... och som sedan kan hjälpa till med en kontakt till en kurator som sedan kan hjälpa till med både det praktiska och sedan se till att de anhöriga kan få bra och proffessionell hjälp med krishanteringen.
Sorgen är viktig, och man måste få gå igenom den. Man måste få sörja... på sitt sätt! Alla sörjer inte genom tårar, andra gråter så sjöar bildas. Man måste få veta att det är okej att vara ledsen, att gråta, skrika, vara arg m.m.... och att det även är okej att skratta.
I Sverige börjar vi nu bli bra med att snabbt sätta ihop team för krishantering vid stora katastrofer... men vi är sämre på att ge den lilla människan hjälp. Den som inte syns i media.
Vem ska trösta knyttet?
Sker dödsfallet på sjukhus så finns i alla fall en chans att få hjälp. Men vad händer när det är ett dödsfall som sker utanför sjukhus? Olycka, självmord och liknande.
Min pappa dog i en olycka i ett annat land. Vem fanns där för oss? Ingen! SOS ringde och meddelade att en olycka skett, men den som ringde visste inte ens att pappa var död.
När min son blev knivhuggen för några år sedan... då fick vi inte ens rådgivning om vart vi kunde vända oss för att få hjälp att hantera dessa känslor. Sonen överlevde, men det var väldigt allvarligt.
Om man klarar av det, så kan man gå till sin vårdcentral och få hjälp att få en remiss till en psykiatriker. Det är faktiskt väldigt bra.
Det vi kan göra för oss själva och våra nära och kära är att prata med varandra... prata om det som hänt, prata om hur vi känner oss, hur vi mår.
Men jag skulle vilja ge alla ett litet råd på vägen.
Den som förlorat ett barn, kommer troligtvis att behöva få prata om sin sorg under flera år, den sorgen och saknaden försvinner inte på ett år.
Försök inte säga till dom att ta sig i kragen och gå vidare. ge dom av något av det mest värdefulla du kan ge... TID... låt dom få prata om sitt barn och sin kärlek och längtan.
Och sist men inte minst... glöm inte bort att berätta för dina nära och kära att du älskar dom... ofta!!
Idag!! Varje dag!
Älskade tonåring!
Båda bor hos sin pappa i Stockholm. Det är otroligt svårt att inte ha sina barn nära. Man tänker på dem hela tiden, undrar vad dom gör, hur dom mår. Svårast är att inte kunna dela alla deras intressen, att inte finnas vid deras sida i glädje och i sorg.
Men tack och lov så har jag en bra kontakt med dem. Särskilt Carolina ringer eller sms:ar när något hänt, och jag får vara med och dela med och motgångar.
Idag hade dom det svårt båda två. Den ena med en vän som svikit, och den andra blev dumpad i fredags. vad jag önskar att jag vore nära dom och att vi hade kunnat ha en tjejkväll med massor av prat och kramar.
Men det är skönt att dom kan prata med mig och berätta hur dom känner, och jag tror att det kändes lite bättre för dom efter vi hade pratat.
Senare blev det möte, och en sen middag.
Nu tänkte jag slå mig till ro framför tv´n med lite glass, Myyssss....
Sen lunch!
Men jag gjorde ett klipp i fredags, 3 pajer för 39 kr... så när magen talade om att den vill ha lunch NU... så fanns första hjälpen för magen i frysen, 4 minuter i micron, under tiden skar jag lite grönsaker... så nu ska jag äta lunch, och efter det... blir det en stund med en kopp kaffe i solen utanför.
Sööööndag!
Hur det började
Jag var inte fullt 4 år, när min bror för första gången ramlade ur barnstolen, och slog upp ett rejält jack i pannan. Jag fick hjälpa till med att hämta handdukar m.m. för att stoppa blödningen. Min bror var en riktig vilde som liten, och det här var bara första gången i en lång rad av tillfällen som han behövde åka in och sys.
Jag vet inte säkert, men jag tror att alla hans olyckor ligger till grund för min önskan att kunna göra något när någon skadar sig.
Senare i livet så har jag en förmåga att hamna i situationer där folk har skadat sig, mer eller mindre allvarligt, och jag är idag glad att jag har dom kunskaper jag har, så att jag har kunnat göra något bra i dessa situationer.
När jag så småningom blev mamma, så visade det sig att min son är rätt lik min bror, och för några år sedan hamnade han i en riktigt otäck situation, och jag har aldrig varit så glad som då över att jag har dom kunskaper jag har. hade jag inte haft det, så vet jag inte om min son hade levt idag.
Tack och lov gör han det... och han en så otroligt fin ung man idag, med hjärtat på rätt ställe, som alltid ställer upp för dom som är svagare, även om det ställer till problem för honom själv. jag älskar honom så enormt och är så otroligt stolt över honom.
Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli
Jag har ingen dyr första hjälpen kudde i bilen, utan har plockat ihop det jag anser vara viktigt och som jag kan komma att behöva, i en nessesär.
Allt skulle smakas på, inspekteras noggrant, så det finns inga fina kartonger längre, men allt finns och fungerar fortfarande.
Första Dagen
För ca. 1,5 år sedan gjorde jag ett försök att göra något nytt. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, och allt rasade. Nu sitter jag med en kropp som inte riktigt vill, och en ekonomi som verkligen skulle behöva Första Hjälpen.
Jag jobbar nu hårt för att rätta till detta.
Som en följd av detta blir man också nedslagen och deppig... men jag har alltid försökt lära mina barn att se det positiva i dom tråkigheter som händer. Just när det händer kan det vara svårt att se att det finns något bra i det hela... där sitter jag just nu... men när allt har ordnat upp sig, så om man tittar tillbaka, så brukar det ha kommit något bra ut av det som hänt.
Det kan vara att man lärt sig något, fått en kontakt eller att livet tagit en ny och bättre riktning.
Jag är inte typen som låter sig slås till marken, så just nu letar jag efter saker som gör mig på gott humör.
Som det första vårtecknet.... 
Årets Snödroppar utmed husväggen!
Att sitta ute med vårsolen i ansiktet och se snödropparna... kan man bli annat än glad då?
Gå ut idag och njut av vädret. Den första vårsolen är väldigt livgivande och gör en både glad och pigg.
